torsdag 30 december 2010

I ur och skur

Idag hände det igen. Vi stod där och hade ingen aning om vad vi skulle göra. Inget internet hade vi till förfogande och ingen telefonbok. Och kaveri behöva en rörmockare. Vad gör man då man själv inte kommer längre? Jo, man ringer pappa.
Som vanligt svarade pappa genast i telefon, han var på jobbet, och hade troligtvis händerna fulla. Jag berättade vad vi hade för problem. Han lovade att ringa om några minuter med telefonnummerna. Det roliga, och ibland ytterst irriterande, med pappa är att han alltid gör saker fullt ut och han älskar att fixa med saker. Både sina egna och andras. Och ibland utan att fråga. Så när pappa sedan ringde tillbaka hade han inte bara en nummer åt oss. Utan han hade även ringt runt och hört sig för så han visste att denne rörmockare hade tid att komma troligtvis redan idag.

Och där hade vi det. Problemet löst. Bara ringa och ge mannen adressen så hade vi honom knackandes på dörren en halvtimme senare.

Och det är precis såhär båda mina föräldrar är. Alltid där för en. Jag vet att om det är något så kan jag alltid ringa. Skulle jag bli sjuk under ett besök i Vasa så skulle någon av dem hämta mig. Behöver jag hjälp med något praktiskt så kan jag alltid fråga dem. De har letat efter telefonnummer, recept, adresser och Gud vet vad åt mig. Jag vet att ber jag om hjälp så kommer jag att få det. Och det är otroligt skönt.
Visst. Mina föräldrar är inte perfekta. Vi har varit oense om mycket, arga, besvikna. Men har grälet handlat om dem så har det ofta varit för att de förstör för sig själva. För i grund och botten vet jag att de vill att vi ska ha det bra. Även om jag inte alltid kan se varför de måste agera på ett visst sätt, så vet jag att de vill vårt bästa.

söndag 26 december 2010

Sjuka på mellandagarna

Sitter idag hemma i lägenheten med sjuk make. Han har sprungit mellan vessan och sängen hela dagen så han är allt svag då han ska stiga upp. Ja, det var ju inte riktigt det jag ville berätta idag. Utan det att jag i allt detta kaos är väldigt stolt över mej själv.

Jag har nämligen alltid, sedan jag var väldigt liten, haft ett grymt obehag av att spy och nästan ännu värre att höra andra spy. Svetten bryter fram, jag känner en klump i halsen och paniken stiga. Panik är nog rätt ord för det hela. Det värsta är ju att jag hör till en av de familjer som är sjuka ganska ofta och det har inte gjort det hela bättre.
Jag har då alltid undrat hur det kommer att bli när jag själv blir stor. När jag själv får barn. Då kan jag inte längre fly från det hela. Men hur ska jag klara av något sådant? När jag inte ens klarar av ljudet? Men idag har jag som sagt fått se hur det kommer att gå. Och det har gått riktigt bra. Visst är det skönt att Maken klarar sig själv, men jag har också insett att jag klarar av att ha en sjukling hos mig. Jag har gjort allt man kan kräva av en Flickvän och Fru. Jag har gett honom vatten. Jag har hämtat Gul Jaffa och Blåbärssoppa från affären. Jag har stoppat om han i soffan och sedan flyttat han tillbaka till sängen då han velat sova. Jag har städat WC stolen då det börjat lukta för illa och jag har suttit utanför dörren och pratat med honom då han suttit på golvet mellan anfallen.

Jag vet att vara sjuk är inget man vill och jag hoppas han snart blir frisk. Men på samma gång är jag väldigt stolt över mig själv och glad för att jag nu vet att jag kan klara av det här.

Ursäkta för ett kanske lite mindre trevligt inlägg :)

tisdag 21 december 2010

Granen står så grön och grann i stugan

Tar en paus i slutarbets-skrivandet och visar stolt upp våran första Julgran!
Den har guldglitter med en guldstjärna och julgransbollar i rött och brunt + några bruna kottar. Är riktigt nöjd med hur den blev att se ut och den sprider så mycket julstämning i lägenheten.
Arthur och Edgar är dock väldigt skeptiska till granen och har verkligen försökt att tugga på den när jag inte sett på. Men ingen av dem har ännu försökt hoppa upp i granen och ifall detta inte händer kommer jag att vara mer än nöjd över bedriften.



Imorgon blir det att paketera in julklappar så ifall jag bara hinner så kommer jag sätta upp ett nytt foto med alla julklappar under granen. Men för tillfället blir det nog att sitta med slutarbetet och vänta på att familjen ska plocka upp mig innan julfesten i Nykarleby.

torsdag 16 december 2010

Något med snuva

Försökte komma på en klyftig rubrik till mitt inlägg. Och det enda jag kan tänka på är alla dessa barnboksfigurer då de har snuva. De röda kinderna och näsan, med en liten droppe hängande från nästippen. Ofta med en filt omkring sig. Precis så känner jag mej idag. Förkylningen har slagit till ordentligt nu och jag känner mej minst sagt avtrubbad med smak, lukt och hörsel på halva kapaciteten. Men det känns iaf inte ännu sådär "Åh nej, sjuk då jag är ledig". Främst kanske för att jag har så mycket jag ska ha gjort, men som jag kan göra hemma att det inte hindrar mig.
Tobbi gör gröt för tillfället. Så om några minuter får jag middag. Lyxigt :) Efter gröten ska vi beställa lite julklappar på nätet, och börja packa in de vi redan har.

Det är inte många dagar till jul nu!

torsdag 9 december 2010

Lill-Lördagen

Det blev en kortare skolvecka för mig denna vecka. Redan igår hade jag min sista lektion för veckan och kunde köra hem till Pedersöre på kvällen. Innan jag kom hem tog jag dock en avstickare till Jeppis för att sammanstrålas med Tobbi utanför Musti och Mirri. Det var nämligen dags att inhandla katternas julklapp. Ett större och lyxigare katthus. Vad vi har sett hittills så är både vi och katterna nöjda med inköpet. Om ni vill se fler bilder från katthuset så gå in på Arthurs blogg "Ett liv på fyra tassar".


Eftersom jag då alltså är ledig idag så blir dagens tema. "Ta hand om det som legat". Det blir alltså att tvätta, diska och städa undan sådant som har lämnat framme. Det är en hel del men jag har ju hela dagen på mig så vi tar det i små steg.

söndag 5 december 2010

Eloriansk helg

Helgen har varit minst sagt fullspäckad. Åkte från Bennäs på fredagen till Vasa. Vi umgicks lite på kvällen innan vi gick och lade oss. I sanningens namn blev det ganska sent innan vi somnade eftersom grannen under spelade dunka dunka musik så att golvet vibrerade. Men tillslut fick vi nu sömn.

Lördagen var helt tillägnad Elorias Julfest. Vi lajvade 64, ett schacklajv var jag spelade vit springare, och vår sida vann ^^. Sedan var det att byta om till julfestkläder med tomteluva för att äta julmat. Gröt, julskinka, limpa. Mums! Jans mamma lagar fortfarande den godaste skinkan jag någonsin ätit. Men innan vi började äta sjöng några av oss två sånger som de kryddat med Eloriansk tappning. Kan ärligt säga att jag fällde både en och två tårar.
Efter middagen var det årsmöte. Kändes sist och slutligen bra att slippa från styrelsen, vill jag senare in i den igen om några år så då har jag ju möjlighet att kandidera igen.
Men efter att ha suttit på årsmötet så fick vi äntligen glögg och börja med det verkliga programmet. Det bjöds på sång, musik och även lite mindre seriösa nummer och jag kan lova att alla trivdes. Våra nummer och sketcher gick helt bra så summa summarum var det en lyckad dag.

Efter allt detta ståhej hade vi dessutom en efterfest hemma hos Calle. Själv var jag redan så pass trött att jag skulle ha kunnat åka hem och sova redan då, men alla var så glada och ville ha med mig så jag följde nu med iaf. Vi hade det riktigt trevligt och höll på ganska långt in på natten, men nog var jag tacksam att få lägga mig till sängs då vi kom till lägenheten.

Nästa morgon, idag då. Var det bara att packa ihop, äta och säga hejdå till alla. Släppa av Nettie i Munsala och köra via Jeppis efter en B&J. Under denna hemfärd började jag dock blöda näsblod, och ganska friskt. Så hade jag inte redan tidigare bestämt att imorgon skulle bli en ledig dag så skulle jag inte längre ha haft något val. Inatt blir det att sova utan väckarklocka och imorgon blir det att ta det lugnt så att man sedan orkar med allt som ska göras innan julen är här.

Det har varit en helt sjukt rolig helg med mycket skratt och många kramar, men nu är jag nog glad att jag får ligga i soffan under en filt medan Tobbi spelar PS3 och bara slappna av.

torsdag 2 december 2010

Vasas snällaste busschaufför

Igår när jag skulle svänga in till Citymarket inne i Vasa i rusningstrafik hände något oväntat. En busschaufför stod och väntade på vägen för att släppa ut bilister från Citymarkets parkering. Jag tänkte ju självfallet dra nytta av detta och själv smita in mot parkeringen, men i samma veva började busschaufförer köra framåt, så jag stannade och tänkte att "Ja, jag får nog stå här ett tag nu i alla fall". Men när busschauffören märkte att jag ville över vägen till Citymarketen så stannade han igen för att släppa mig förbi!
Det här kanske inte verkar som världens viktigaste nyhet, men jag anser för det mesta att busschaufförer (och speciellt i Vasa) inte har någon som helst respekt för andra bilister. Och att han väntar bara för att låta andra komma snabbare fram tycker jag är något av det snällaste som finns. Sådant ska man uppskatta och ta efter.

Förutom möten med snälla busschaufförer så händer det inte så mycket för tillfället. Skolan och slutarbetet knallar på och jag försöker med nöd och näppe hinna med allt som ska hinnas med. Det är länge sedan jag var såhär skoltrött och jag ser verkligen längtansfullt på det annalkande jullovet.
Det andra jag drömmer om är skatteåterbäringen, som borde komma idag! Yess! Äntligen får jag åka och köpa julklappar, så jag har längtat. Jag gillar julen och dess julklappar. Jag gillar att ge, jag gillar att se när jag hittat något de velat ha och jag gillar att själv få saker. Jag gillar att baka pepparkakor och godis, jag gillar att göra julkort, jag gillar att lillajulgranen lyser upp vårt vardagsrum varje morgon vi stiger upp, jag gillar julevangeliet i kyrkan och jag gillar maten och gemenskapen på julafton. Julen är en bra helgdag helt enkelt. Och snart snart är det också Lucia, ska se om man kanske t.o.m. skulle baka lite Lussebullar i år?